Ny rapport: Så uppfyller Sverige kraven i kärnavfallskonventionen

Strålsäkerhetsmyndigheten sammanställer var tredje år en nationell rapport om hur Sverige som land uppfyller kraven i konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och hanteringen av radioaktivt avfall, den så kallade kärnavfallskonventionen.

De nationella rapporterna beskriver säkerhetsaspekterna, lagstiftningen och säkerhetsarbetet som rör regering, myndigheter och tillståndshavare i landet. Årets rapport blir den åttonde i ordningen och myndigheten lyfter fram några områden för att beskriva hur det svenska systemet har utvecklats de senaste tre åren.

– Sveriges program för omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall har under senare år uppmärksammats som ett föredöme och fått goda betyg, så kallade ”good practices”, i flera internationella granskningar. I rapporten lyfter vi fram det fortsatta arbetet med regeringsbesluten kring konstruktionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle och utbyggnaden av slutförvaret, SFR, för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall i Forsmark, säger Björn Dverstorp som är rådgivare på enheten för internationell policyutveckling på Strålsäkerhetsmyndigheten.

”Invånarna ska känna sig delaktiga”

Rapporten pekar även på flera andra områden där Sverige ligger långt framme i ett internationellt perspektiv, exempelvis arbetet med att långsiktigt stärka den nationella kompetensförsörjningen inom det nukleära området och arbetet med att skapa förutsättningar för insyn och deltagande i slutförvarsprocesser.

– Vi har ett system med samrådsmöten med kommunerna som har som mål att invånare som bor i berörda områden ska ges möjlighet att vara delaktiga och få insyn i processerna kring slutförvaret. Det är något som vi vill fortsätta utveckla och gärna lyfter fram i internationella sammanhang, säger Björn Dverstorp.

Ett annat viktigt område som berörs är Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med att förbereda sig för ansökningar om ny kärnkraft, där särskilt frågor kopplade till hantering av nya typer eller större mängder kärnavfall är relevanta för kärnavfallskonventionen.

– De nationella rapporterna ska även belysa de utmaningar som länderna står inför och i årets rapport redovisar vi särskilt hur Sverige hanterar utmaningar kopplade till omhändertagande av icke-kärntekniskt och historiskt radioaktivt avfall. Där är vi inne i flera processer och har också fått ett nytt regeringsuppdrag, säger Björn Dverstorp.

De områden som omfattas av konventionen har sedan länge införlivats i det svenska systemet för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Sverige har ett etablerat regelverk med tydlig ansvarsfördelning och ett finansieringssystem samt en långsiktig strategi med tillhörande nationellt program för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Ytterligare information: Björn Dverstorp, rådgivare på enheten för internationell policyutveckling, via Strålsäkerhetsmyndighetens presstjänst, tfn 08-799 40 20.