Om icke-joniserande strålning
Jämfört med joniserande strålning innehåller den icke-joniserande strålningen mindre energi. Trots detta krävs aktsamhet. Hud som exponeras för intensivt solljus kan till exempel drabbas av sveda och brännskador, och laserljus kan skära som en skarpslipad kniv. Här kan du läsa om de olika varianterna av icke-joniserande strålning.
Solen och UV-ljus
Sol och solarier ger ljus, värme och ultraviolett (UV) strålning som påverkar människor på olika sätt. När hudens celler träffas av UV-strålning startar en produktion av pigment som gör huden mörkare. Andra effekter i huden är produktion av vitamin D och att huden åldras snabbare. För mycket UV-strålning leder till sveda och brännskador som på sikt kan leda till hudcancer. UV-strålning är klassat som cancerframkallande för människor i den högsta riskkategorin. UV-strålning som träffar ögonen ökar risken för gråstarr. Man behöver skydda både huden och ögonen mot för mycket UV-strålning.
Elektriska och magnetiska fält
Kraftledningar används för att leda elektricitet från kraftverk och ut till samhället. Kring ledningarna bildas elektriska och magnetiska fält, precis som kring de flesta elektriska apparater. Denna strålning är icke-joniserande. Det finns en misstanke om att magnetfält från kraftledningar kan öka risken för barnleukemi. Det observerade sambandet gäller för barn som har varit exponerade för magnetfält med frekvenserna 50 eller 60 Hz. Sambandet är dock för svagt för att med säkerhet påvisa ett orsakssamband. Det har inte heller gått att finna något robust stöd från djur- eller cellstudier för ett samband. WHO:s (World Health Organization) cancerforskningsgrupp IARC (International Agency for Research on Cancer) har därför klassat lågfrekventa magnetfält som möjligen cancerframkallande (klass 2B), vilket är den lägsta misstankegraden. Av försiktighetsskäl finns det därför en rad rekommendationer vid samhällsplanering som berör kraftledningar och närliggande byggnader.
Radio, tv, wifi och telekommunikation
När du lyssnar på radio, tittar på TV, använder WiFi eller pratar i telefonen, använder du olika former av icke-joniserande strålning. Det finns idag inga vetenskapligt säkerställda hälsorisker med icke-joniserande strålning från dessa apparater om gällande referensvärden respekteras.
Laser och intensivt pulserande ljus (IPL)
Laser kan användas för industriell bearbetning av material, mätning och som stämningsskapande klubb- eller konsertljus. Många estetiska behandlingar bygger på att huden eller kroppen behandlas med laser eller IPL, exempelvis för att ta bort tatueringar, hårväxt eller pigmentförändringar. Använd på fel sätt kan strålningen orsaka stora skador på både ögon och hud.