Frågor och svar: Ukraina
Med anledning av det pågående kriget i Ukraina har vi samlat frågor och svar (FAQ) på den här sidan, till exempel om hur Sverige kan påverkas vid en kärnkraftsolycka eller kärnvapenexplosion i Ukraina.
Vad gör Strålsäkerhetsmyndigheten med anledning av situationen i Ukraina?
Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan slutet av januari 2022 följt utvecklingen i Ukraina och vi anpassar löpande vår bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från en eventuell kärnkraftsolycka eller kärnvapenexplosion i Ukraina. Vi får information om läget från olika källor, främst via internationella atomenergiorganet IAEA.
Vilka händelser i Ukraina kan leda till att Sverige påverkas av radioaktiva ämnen?
Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar visar att det endast är vid en olycka på ett kärnkraftverk eller en kärnvapenexplosion i Ukraina som radioaktiva ämnen från Ukraina kan påverka Sverige. Vid andra händelser, till exempel olyckor på avfallsanläggningar eller forskningsanläggningar, är de möjliga konsekvenserna mindre. Konsekvenserna av en olycka är då begränsade till själva anläggningen eller närområdet i Ukraina. En olycka på en sådan anläggning i Ukraina påverkar alltså inte Sverige. Även vid avsiktlig utspridning av radioaktiva ämnen, till exempel med en så kallad ”smutsig bomb”, blir de möjliga konsekvenserna begränsade till närområdet.
Svar på vanliga frågor om kärnvapen, på FOI:s webbplats
Frågor och svar om konsekvenser av nedfall från en kärnvapenexplosion
Hur kan Sverige påverkas av en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina?
Radioaktiva ämnen från en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion späds ut i atmosfären. Koncentrationen av radioaktiva ämnen blir därför låg på stora avstånd. Vid en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Om en sådan händelse skulle inträffa och vindarna för radioaktiva ämnen till Sverige är det inte aktuellt med jodtabletter, inomhusvistelse eller utrymning. Den påverkan som eventuellt kan ske i Sverige är i första hand på livsmedelsproduktion.
Frågor och svar om konsekvenser av nedfall från en kärnvapenexplosion
Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, på Livsmedelsverkets webbplats
Om radioaktivt nedfall, på Jordbruksverkets webbplats
Behöver man ta jodtabletter i Sverige vid en kärnkraftsolycka i Ukraina?
Nej, det är inte motiverat att ta jodtabletter i Sverige i samband med en kärnkraftsolycka i Ukraina. Det stora avståndet mellan Ukraina och Sverige gör att koncentrationen av radioaktiva ämnen, inklusive jod, inte kan bli så hög att jodtabletter behövs i Sverige.
Behöver man ta jodtabletter i Sverige vid en kärnvapenexplosion i Ukraina?
Nej, det är inte motiverat att ta jodtabletter i samband med nedfall från en kärnvapenexplosion, oavsett avstånd från explosionen. Det bildas visserligen radioaktiv jod i samband med en kärnvapenexplosion, men bidraget till den totala stråldosen från inandning av radioaktiv jod är marginellt. Stråldoserna domineras helt av strålningen från radioaktiva ämnen på marken, som jodtabletter inte skyddar mot.
Hur är situationen på kärnkraftverken i Ukraina?
Information om situationen på kärnkraftverken i Ukraina hittar du hos internationella atomenergiorganet IAEA.
Hur många kärnkraftverk finns det i Ukraina?
I Ukraina finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer.
- Zaporizjzja kärnkraftverk med sex reaktorer
- South-Ukraine kärnkraftverk med tre reaktorer
- Khmelnitsky kärnkraftverk med två reaktorer
- Rivne kärnkraftverk med fyra reaktorer
Alla kärnkraftreaktorer är tryckvattenreaktorer (lättvattenreaktorer) av rysk design. Konstruktionen skiljer sig avsevärt från de fyra avställda reaktorerna i Tjernobyl. Detaljerad information om kärnkraftreaktorerna i drift i Ukraina redovisas av World Nuclear Association och internationella atomenergiorganet IAEA.
Kärnkraftverken i Ukraina ägs av det statliga bolaget Energoatom.
Genomförs det mätningar av strålning som jag kan ta del?
Via European Radioactivity Data Exchange Platform (EURDEP)kan man ta del av mätresultat, nästan i realtid, från 39 europeiska länder. Strålsäkerhetsmyndighetens 28 gammastationer mäter kontinuerligt strålningsnivåer i Sverige. Resultatet rapporteras direkt till EURDEP och görs tillgängligt via datautbytesplattformen.
Hur övervakar Strålsäkerhetsmyndigheten strålningen i omvärlden?
Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar joniserande strålning i omgivningen på flera sätt. Orsaken är att vi ständigt ska vara medvetna om den strålning som människor och miljö i Sverige utsätts för. Om nivån av radioaktiva ämnen skulle öka har myndigheten beredskap dygnet runt för att, vid behov, snabbt kunna hantera konsekvenserna av de höjda nivåerna, i Sverige eller utomlands.
Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar strålningen i vår omvärld
Vilken roll har Strålsäkerhetsmyndigheten vid en händelse i Ukraina?
Strålsäkerhetsmyndigheten
- ger råd om strålskydd vid spridning av radioaktiva ämnen från en kärnkraftsolycka eller vid en kärnvapenexplosion
- svarar för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en kärnkraftsolycka
- svarar för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive strålningsmätningar, spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten har ett särskilt funktionsansvar som behörig myndighet enligt internationella atomenergiorganet IAEA:s konventioner om assistans och tidig varning vid nukleära eller radiologiska nödsituationer innebärande att myndigheten bland annat ska förmedla och ta emot information om nödsituationer enligt konventionen om tidig varning och bistå Internationella atomenergiorganet vid sådana situationer enligt konventionen om assistans.
Strålsäkerhetsmyndighetens beredskap
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands
Var finns information från svenska myndigheter om kriget i Ukraina?
På krisinformation.se finns samlad information från svenska myndigheter om kriget i Ukraina. Där finns även tips om vad man kan göra för att hantera oro.
Myndigheter med särskilt ansvar vid en kris
När det uppstår en kris som berör flera delar av samhället är det MSB:s ansvar att ta fram samlade beskrivningar av läget. Lägesbeskrivningarna förmedlas sedan till regeringskansliet och till de myndigheter som ska hantera de aktuella händelserna. MSB stödjer samordningen av myndigheternas åtgärder och information. Denna samordnade information finns bland annat på krisinformation.se.
Var källkritisk och sprid inte rykten vidare
Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.
Läs mer på krisinformation.se om hur du kan tänka källkritiskt och om sociala medier i kriser.