Ordlista kärnkraft: Q-T

Se Plym.

Innehåller atomer med instabila atomkärnor som strävar efter att nå ett stabilt tillstånd genom att sönderfalla. Begreppet används oftast både för radioaktivt material och för radionuklider.

En egenskap hos ett ämne som innebär att det kan sända ut joniserande strålning.

Alla restprodukter som avger joniserande strålning. Radioaktivt avfall finns i använda brandvarnare, i avfall från sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner samt i använt kärnbränsle. Gemensamt är att det handlar om avfall som innehåller radioaktiva ämnen.

Nuklid är ett atomslag karakteriserat av atomkärnans sammansättning och energitillstånd. En nuklid som är instabil är radioaktiv och kallas därför radionuklid.

Se Kärnreaktor.

Den del i kärnreaktorn där kärnklyvningen äger rum. Härden omfattar bränslepatroner, styrstavar och neutrondetektorer.

Den del av kärnreaktorn som omsluter reaktorhärden och reaktortanken. Inneslutningen, som är en av kärnkraftverkets fyra säkerhetsbarriärer, är byggd av metertjock betong och gastät plåt. Inneslutningar kan också byggas i stål.

Ett tryckkärl som bland annat omsluterkärnreaktorns härd. Det är i reaktortanken som kärnklyvningen sker. Tanken är en av kärnkraftverkets fyra säkerhetsbarriärer, är gjord av stål och har väggar som är 15–20 cm tjocka.

Redundans innebär att två eller flera alternativa (identiska eller olika) system eller komponenter oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift.

Enhet som tidigare användes för stråldos. Nu används i stället Sievert (Sv).  En rem är en hundradels sievert, 100 rem = 1 Sievert (Sv).

Effekten som utvecklas från en kärnreaktor på grund av kvarvarande radioaktivitet efter det att reaktorn har stängts av.

Kärnkraftsindustrins term för att beskriva vad som görs för att få en kärnkraftsanläggning klar för en ny driftperiod. Under revisionen, då reaktorn är avstängd, byter man bränsle samt genomför underhålls-, ändrings- och ombyggnadsarbeten.

Innebär att en kärnreaktor är avställd för revision.

Äger och driver kärnkraftverket i Ringhals.

Samlade strålsäkerhetsvärderingar görs för att skapa en helhetsbild av strålsäkerheten hos en tillståndshavare. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen utgör underlag för myndighetens inriktning för kommande tillsynsverksamhet. 

Värderingen görs i en fyrgradig betygsskala: oacceptabel, acceptabel, tillfredsställande och god.

Vid de områdena där det inte finns tillräckligt med tillsynsunderlag för att göra en värdering blir området inte värderingsbart.

Strålning kan öka risken att en människa får cancer långt efter det att han eller hon har exponerats för strålningen. Ju högre stråldos en människa får, desto större är risken att drabbas av cancer. Vid en låg stråldos är riskökningen liten.

Sievert (Sv) är enheten för den stråldos som människan får från strålningen. Vanligtvis används de mindre enheterna millisievert (mSv) = tusendels Sievert och mikrosievert (µSv) = miljondels Sievert. 1 Sievert (1 000 millisievert, mSv) är en hög stråldos som kan ge allvarliga skadeverkningar. Enheten är uppkallad efter den svenske vetenskapsmannen professor Rolf Sievert (1896–1966) som var pionjär inom strålskyddsvetenskapen.

Anläggning där radioaktivt avfall slutgiltigt förvaras. I dag finns det ett slutförvar i Sverige för låg- och medelaktivt avfall (SFR), som ligger i Forsmark utanför Östhammar. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som har ansvar för avfallshanteringen, har ansökt om att få tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Anläggning som används för att slutförvara låg- och medelaktivt driftavfall från samtliga kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar i Sverige.

En metod som Strålsäkerhetsmyndigheten använder när en händelse har inträffat eller ett förhållande har uppdagats och myndigheten behöver ytterligare information. Syftet är att myndigheten snabbt ska få en egen oberoende bild av den inträffade händelsen.

En snabbreaktor fungerar ungefär på samma sätt som en kok- eller tryckvattenreaktor.  Den stora skillnaden är att en snabbreaktor producerar nytt kärnbränsle samtidigt som den producerar värme och elektricitet. Sverige har haft en snabbreaktor (FR-0) som användes i forskningssammanhang vid Studsviks anläggning i slutet av 1960-talet. Reaktorn togs ur drift 1971. Kallas även bridreaktor eller breedreaktor.

Innebär att kärnklyvningen i en kärnreaktor omedelbart avbryts genom att styrstavarna automatiskt eller manuellt snabbt förs in i reaktorhärden. Kärnklyvningen upphör omedelbart, men det finns fortfarande resteffekt kvar som måste tas om hand. En kärnreaktor snabbstoppas när vissa säkerhetsvillkor inte är uppfyllda och för att undvika en olycka.

Nedlagd myndighet som tillsammans med Statens strålskyddsinstitut (SSI) bildade Strålsäkerhetsmyndigheten 2008. SKI ansvarade för kontrollen av de kärntekniska anläggningarna i Sverige.

Nedlagd myndighet som tillsammans med Statens kärnkraftinspektion (SKI) bildade Strålsäkerhetsmyndigheten 2008. SSI hade till uppgift att verka för att de skadliga effekterna av strålning skulle vara så små som möjligt på människor och miljö. SSI fastställde gränsvärden för stråldoser till allmänheten och för dem som arbetar med strålning.

Ett begrepp som myntades efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan i mars 2011. EU:s ministerråd beslutade att samtliga EU-länder ska genomföra stresstester av sina kärnkraftverk. Stresstesterna gick ut på att göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning av hur väl en verksamhet klarar extrema situationer. Det handlar om kärnkraftverkens tålighet mot jordbävningar, översvämningar och extrema väderförhållanden samt långvarig förlust av elförsörjning och värmesänka.

Stråldos är ett begrepp som innefattar absorberad, intecknad, ekvivalent och effektiv dos.

Om en människa utsätts för mycket höga stråldoser, minst 1 000 millisievert (mSv) på kort tid (något dygn) kan personen drabbas av akut strålskada. Exempel på symptom på strålsjuka är illamående, kräkningar och diarré. En medicinsk undersökning krävs för att fastställa om det är en akut strålskada.

Skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker.

Samlingsbeteckning som omfattar strålskydd och säkerhet (inklusive fysiskt skydd).

Styrstavarnas uppgift i en kärnreaktor är att reglera reaktorns effekt. De innehåller ett ämne (bor, kadmium eller hafnium) som absorberar neutroner och därmed även minskar mängden kärnklyvningar. När styrstavarna förs in reaktorhärden minskar effekten och när de tas ut ökar reaktorns effekt.

AB SVAFO är ett företag som ansvarar för att ta hand om kärnavfall och annat radioaktivt avfall från de tidiga svenska kärnforskningsprogrammen, som framför allt drevs vid Studsvik under 1950- och 60-talen.

SKB ägs gemensamt av de svenska kärnkraftsbolagen och ansvarar för hantering av radioaktivt avfall. I det ingår både använt kärnbränsle och radioaktivt driftavfall från de kärntekniska anläggningarna i Sverige, men också från sjukvård, industri och forskning. SKB driver Clab, som är ett mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn samt SFR vid Forsmarks kärnkraftverk där låg- och medelaktivt avfall slutförvaras. SKB har även lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om tillstånd för att bygga slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun.

Skydd mot skadlig verkan av strålning genom hög kvalitet i konstruktion och drift, förebyggande av fel på utrustning, felaktigt handlande eller annan omständighet som kan leda till olycka samt haverihantering och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker.

Bedömningen för de tekniska system som en kärnteknisk anläggning har försetts med för att på ett specifikt sätt skydda anläggningens barriärer i syfte att förhindra en radiologisk olycka.

SAR är en förkortning för "Safety Analysis Report" som är den internationella benämningen för säkerhetsredovisning. SAR är den centrala dokumentationen för varje kärnkraftsreaktor och visar hur anläggningens strålsäkerhet är anordnad för att skydda människors hälsa och miljö mot skadlig verkan av strålning. Redovisningen avspeglar anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad. Där finns bland annat beskrivningar av förläggningsplatsen, säkerhetsprinciper och regler som styr konstruktionen, funktionen och prestandan vid normal drift, organisationen och styrningen av driften samt principerna för haveriberedskapen och dess organisation. Kraven på SAR regleras i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar.

Som tillsynsmyndighet kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att tillståndshavare utarbetar Säkerhetstekniska Driftförutsättningar (STF), som sammanfattar de förutsättningar och begränsningar som gäller vid normaldrift av kärnkraftverket. STF är en del av tillståndshavarnas säkerhetsredovisning (SAR) och en godkänd och granskad STF är ett villkor för att få driva anläggningen.

När en kärnreaktor är i säkert läge innebär det ett driftläge som minimerar risken för en radiologisk olycka. Det innebär bland annat att temperaturen i reaktorn är under 100 grader Celsius.

Se Tillsyn.

Termisk effekt (eller värmeeffekt) är den mängd värme som produceras i en kärnreaktor under en viss tidsperiod. Verkningsgraden vid en kärnreaktor är cirka 35 procent, vilket innebär att den termiska effekten måste vara ungefär tre gånger så hög som den önskade elektriska effekten.

MW = megawatt (1 000 kilowatt) 1 megawattimme (MWh) = 1 000 kilowattimmar (kWh)

Exempel: En reaktor med en värmeeffekt på 2 000 MW omvandlas i turbingeneratorn till en eleffekt på cirka 700 MW. Efter en timmes drift har 700 megawattimmar (MWh) elektricitet producerats.

Den högsta termiska effekt som får tas ut från en reaktor anges i regeringens tillstånd. För att få höja den termiska effekten i en reaktor måste tillståndshavaren därför ansöka om tillstånd hos regeringen. 

Ett företag eller en organisation måste lämna in en tillståndsansökan och få den godkänd innan de får använda strålning eller hantera radioaktiva ämnen i sin verksamhet. Ansökan ska granskas och godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Den som har tillstånd att använda strålning eller att hantera radioaktiva ämnen i sin verksamhet. Exempel på tillståndshavare är sjukhus, kärnkraftverk, industriföretag, tandläkare, veterinärer samt universitet och högskolor För att få tillstånd måste företaget först lämna in en ansökan och få den godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Att utöva tillsyn över kärnteknisk verksamhet är ett av Strålsäkerhetsmyndighetens huvuduppdrag. Det innebär att se till att de som driver de kärntekniska anläggningarna följer de lagar och föreskrifter som gäller inom kärnsäkerhet och strålskydd. I tillsynsarbetet genomför myndigheten inspektioner på anläggningarna, granskar dokument och ansökningar samt följer upp händelser. Strålsäkerhetsmyndigheten utför både löpande tillsyn och särskild tillsyn. Den löpande tillsynen innebär att myndigheten regelbundet undersöker hur anläggningarna uppfyller kraven på strålsäkerhet. Den särskilda tillsynen innebär att myndigheten fokuserar särskilt på en anläggning eller vissa delar av verksamheten där det finns tecken på allvarliga brister.

En typ av lättvattenreaktor. I en tryckvattenreaktor står vattnet under så högt tryck att det inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare där vatten, som inte varit i kontakt med reaktorhärden, förångas. Tre av kärnreaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk är tryckvattenreaktorer. Den engelska förkortningen är PWR (pressurized-water reactor).

Reaktortyp där tungt vatten används som moderator för att bromsa hastigheten hos de neutroner som frigörs när kärnbränsle klyvs. I Sverige finns det inga tungvattenreaktorer, utan endast lättvattenreaktorer.