Kroppsbehandlingar

Kroppsbehandlingar

Behandlingar med laser, intensivt pulserat ljus (IPL), ultraljud eller elektromagnetiska fält innebär exponering för icke-joniserande strålning. Dessa behandlingar kan medföra risker, men genom att utföras på ett säkert och korrekt sätt kan riskerna minimeras.

Verksamhetsutövare som utför kroppsbehandlingar med icke-joniserande strålning måste ha kännedom om gällande regler och vidta de åtgärder som krävs för att minimera risken för skador på människors hälsa.

För dig som kund är det viktigt att vara medveten om att dessa behandlingar innebär vissa risker. Brännskador och ärrbildning på huden är de vanligaste skadorna, och om laser används felaktigt kan även ögonskador uppstå.

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på verksamhetsutövare, utför tillsyn och informerar allmänheten om vad du som kund bör tänka på innan en behandling.

Myndigheten tar inte ställning till behandlingarnas effektivitet, ändamålsenlighet eller resultat.

För dig som verksamhetsutövare

Du som utför kroppsbehandlingar med icke-joniserande strålning i ditt arbete lyder under flera bestämmelser. Att följa regelverket minskar riskerna för skador och bidrar till ökad kvalitet i din verksamhet. 

Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer hjälper dig att skapa en strålsäker miljö för både dina kunder och anställda.

För dig som kund av behandlingar

Behandlingar med laser, IPL, ultraljud och elektromagnetiska fält används för exempelvis hårborttagning, rynkreducering och hudåtstramning, men kan innebära risker.

Om du får en skada, kontakta vården så snart som möjligt. Rådfråga 1177, besök en vårdcentral eller uppsök akuten vid allvarliga skador. Du kan också informera oss.

Frågor och svar

Vilka är de största riskerna med kosmetiska behandlingar?

De största riskerna med laser, IPL, RF och ultraljud i kosmetiska behandlingar är kopplade till felaktig användning av utrustningen, eller behandling av en person som av olika skäl inte bör genomgå en behandling. Riskerna minskar om du väljer en behandlare som är kompentent. Ställ många frågor för att försäkra dig om att behandlaren har goda kunskaper om hur apparaterna fungerar och hur huden reagerar på strålningen. En seriös verksamhetsutövare ska känna till att det alltid finns risker med den här typen av behandlingar.

De vanligaste skadorna är brännskador, ibland med ärrbildning som följd. Ögat kan skadas allvarligt av laser och IPL om inte korrekta skyddsglasögon används.

Hur vet jag om utrustningen som används är säker?

Vissa apparater är säkrare än andra, men det finns ingen utrustning som är helt riskfri. De flesta behandlingar är avsedda att orsaka en kontrollerad skada i huden, men om en behandling utförs på fel sätt kan den orsaka oönskade skador, oavsett vilken apparat som används.

Den som utför behandlingen måste, utöver kompetens och erfarenhet av att hantera utrustningen, också ha kunskap om det till exempel finns läkemedel och sjukdomstillstånd som påverkar behandlingen. 

Om du ska göra en behandling med laser kan du kontrollera att den är märkt med varningssymboler och vilken laserklass den tillhör.

Finns det laserbehandlingar man bör undvika?

Du bör aldrig ta bort en hudförändring med laser eller IPL utan att ha fått den undersökt av en läkare först. En hudförändring kan vara en hudtumör eller förstadiet till en sådan.

Du bör heller inte utföra behandlingar nära ögonen. Det gäller även området mellan ögonbrynen och under ögonen. Behandlingar med laser och IPL inom ett område på två centimeter runt ögat får endast utföras under ansvar av legitimerad läkare.

Behandlingar av mörk hud med laser och IPL är extra riskfylld. Du bör försäkra dig om att behandlaren använder rätt teknik och har utrustningen som kan göra korrekta inställningar för att behandla olika hudtoner.

Borttagandet av tatueringar kräver den starkaste typen av laser och kan orsaka svåra brännskador. Försäkra dig om att utövaren har rätt kompetens för att utföra den typen av behandlingar.

Behövs tillstånd för kosmetiska behandlingar med strålning?

Nej, du behöver inget tillstånd men du ska vara medveten om att det finns ett regelverk som gäller när du i din verksamhet använder icke-joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens bestämmelser finns i strålskyddslagen (2018:396), strålskyddsförordningen (2018:506) och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att införa nya föreskrifter på området som bland annat innebär en anmälningsplikt för verksamhetsutövare. De nya föreskrifterna kommer att publiceras på vår hemsida för en extern remiss innan de träder i kraft.

Vad kan jag göra om jag har blivit skadad vid en behandling?

Om du fått en skada i samband med behandling av icke-joniserande strålning är det bäst att kontakta vården så snabbt som möjligt. Rådfråga 1177, kontakta din vårdcentral eller uppsök en akutmottagning om skadan är allvarlig.

Du kan även informera oss på Strålsäkerhetsmyndigheten. Informationen om skador vi får in från allmänheten är mycket värdefull och används som en del i vår riskbaserade tillsyn.