5G-teknik
Femte generationens mobiltelefonisystem, 5G, använder liksom tidigare generationers system, radiovågor för att överföra information trådlöst. Strålsäkerhetsmyndighetens samlade bedömning är att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från införandet av 5G. Det gäller förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas. Mobiloperatörer och tillsynsinstanser ska dessutom beakta gällande miljölagstiftning och miljöbalkens försiktighetsprincip.
På den här sidan har vi samlat strålskyddsrelaterad information om tekniken för femte generationens mobiltelefoni, 5G. I arbetet med 5G samverkar myndigheten med Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen (PTS) för att gemensamt hantera frågan utifrån myndigheternas respektive ansvarsområde. Som en del av tillsynsarbetet har myndigheten inhämtat information från mobilindustrin, forskare och intresseorganisationer.
Myndighetens ansvar
Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar omfattar allmänhetens exponering för radiovågor. Det innebär att myndigheten bland annat utvärderar forskning inom området, mäter radiovågor, gör riskbedömningar, ger råd och rekommendationer samt, vid behov, tar fram föreskrifter. Vi utövar också tillsyn enligt strålskyddslagen.
Flera myndigheter ansvarar för 5G. Nedan kan du läsa om de olika myndigheternas ansvar.
Arbetsmiljöverket har föreskrifter om elektromagnetiska fält gällande yrkesrelaterad exponering. Arbetsmiljöverkets ansvar gäller enbart yrkesmässig exponering, inte allmänheten. Skolor kan beröras eftersom elever betraktas som arbetstagare.
Folkhälsomyndigheten är tillsynsvägledande myndighet gällande frågor om hälsoskydd enligt miljöbalken. Däri ingår frågor om risker med elektromagnetiska fält. Folkhälsomyndigheten tillsynsvägleder kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder som är tillsynsmyndigheter gällande hälsoskyddet.
Post- och telestyrelsen (PTS) meddelar tillstånd för användning av radiosändare. Den lagstiftning som tillämpas är lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. PTS tillstånd är teknik- och tjänsteneutrala, dvs. de är inte begränsade till specifika tekniker som 3G, 4G eller 5G eller tjänster som mobilt bredband.
Kommunerna utövar den operativa tillsynen enligt miljöbalken. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på att verksamheter ska undvika risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.
5G och juridiken
5G är att beteckna som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, men det krävs varken tillstånd eller anmälan. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och krav på egenkontroll gäller.
Med miljöfarlig verksamhet avses sådan verksamhet som kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljö. En verksamhet behöver inte vara farlig för miljön för att betecknas som miljöfarlig. Faller en verksamhet definitionsmässigt in under någon av punkterna i 9 kap. 1 § miljöbalken är den att beteckna som miljöfarlig.
Det är kommunerna som utövar den operativa tillsynen enligt miljöbalken. Folkhälsomyndigheten, med stöd från Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarar för tillsynsvägledning för hur tillsynsarbetet ska bedrivas.
Strålskyddslagens aktsamhetsregler
Det krävs inte tillstånd eller anmälan för 5G enligt strålskyddslagen (2018:396). Strålskyddslagens aktsamhetsregler gäller ändå. Det innebär att verksamhetsutövaren ska
- kontrollera och upprätthålla strålskyddet på de platser där strålning kan förekomma
- underhålla de tekniska anordningar och den utrustning för mätning eller strålskydd som används i verksamheten
- vidta de åtgärder och försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människors hälsa eller miljön
- se till att arbetstagare har kompetens, god kännedom om förhållanden, villkor och föreskrifter för verksamheten samt kunskap om risker förenade med verksamheten.
Den som installerar eller underhåller en teknisk anordning ska se till att den fungerar som avsett ur strålskyddssynpunkt.
Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som utövar tillsyn enligt strålskyddslagen. Tillsynen kan, efter att en kommun åtar sig den, överlåtas till kommunen. De tillsynsåtgärder som finns tillgängliga är att
- kontrollera efterlevnaden så att syftet med strålskyddslagen säkerställs
- begära upplysningar eller handlingar som behövs för tillsynen
- förelägga (vid vite) och förbjuda.
Att ta fram ett underlag för bedömning av strålskyddsrelaterade risker med 5G är ett steg i tillsynsarbetet.
Strålsäkerhetsmyndighetens riskbedömning
5G använder liksom tidigare generationer mobiltelefonisystem radiovågor för att överföra information trådlöst. Det finns inga säkerställda hälsorisker med radiovågor så länge referensvärdena inte överskrids. Referensvärdena baseras på rekommendationer från EU-kommissionen och framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens (SSMFS 2008:18) allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält.
Tidigare generationers mobilbasstationer sänder radiovågor i alla riktningar oavsett var mottagaren befinner sig. 5G-tekniken använder istället adaptiva lober, vilket innebär att radiovågorna riktas för att minimera den totala sändarstyrkan. Tekniken förväntas öka exponeringsvariationen samtidigt som medelexponeringen begränsas.
Strålsäkerhetsmyndighetens mätningar tyder på att nuvarande exponeringsnivåer på allmänna platser i svenska städer typiskt är runt en tusendel av gällande referensvärden och sällan över en procent. Mindre orter och glesbygd har ytterligare lägre nivåer. Om ett nytt tekniksystem, som 5G, införs utan att något gammalt tas bort så kommer exponeringsnivåerna öka. Enligt information från branschen kommer 5G-tekniken dock inte att ge någon avsevärt förhöjd exponeringsnivå, vilket generellt innebär fortsatt goda marginaler till gällande referensvärdesnivåer.
Strålsäkerhetsmyndighetens riskbedömningar baseras huvudsakligen på sammanställningar från myndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält samt EU:s vetenskapliga råd. Dessa expertinstanser har inte tittat på 5G-tekniken specifikt utan vetenskapligt analyserat och värderat forskning om hur radiovågsexponering påverkar människor. Den omfattande forskningen på hälsorisker med radiovågsexponering har pågått i över 20 års tid och hittills har inga direkta orsakssamband mellan den svaga radiovågsexponering, som vi vanligtvis har i samhället, och hälsorisker kunnat säkerställas. Det innebär att de orsakssamband mellan svaga radiovågor och hälsorisker som noggrant undersökts antingen inte existerar eller är så svaga att de inte kunnat säkerställas.
Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd pekar dock på observationer av biologisk påverkan i djurstudier på exponeringsnivåer även under gällande referensvärden. I första hand handlar det om observationer av ökad oxidativ stress. Indikationer på svag kognitiv påverkan har också rapporterats i några studier. Dessa observationer behöver fortsatt analyseras och eventuell hälsopåverkan utredas. Observationerna utgör, tillsammans med en generell osäkerhet vid införande av ny teknik, skäl till försiktighet vilket i det här fallet hanteras av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens försiktighetsprincip.
5G-tekniken använder initialt frekvenser som angränsar till det hittills använda frekvensområdet, varför relevansen i den hittills publicerade forskningen är hög. För de framtida, något högre frekvenser, som 5G-tekniken också planeras för, är kunskapsunderlaget begränsat när det gäller studier på icke-termiska biologiska effekter samt underlag från epidemiologiska studier. Det finns dock inte någon känd mekanism som tyder på att radiovågor med högre frekvens skulle öka riskerna. Radiovågor med högre frekvens innebär ett kortare inträngningsdjup i kroppen, vilket medför att radiovågorna absorberas mer ytligt.
Baserat på ovan nämnda expertinstansers sammanställningar finns inga säkerställda hälsorisker med radiovågsexponering så länge radiovågornas styrka underskrider gällande referensvärdesnivåer.