Fortsatt negativ utveckling för miljömålet Säker strålmiljö
Miljömålet Säker strålmiljö är svårt att uppnå till år 2030. Hudcancerfallen fortsätter att öka och det finns ingen plan för slutförvaring av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin årliga uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål.
I 2024 års uppföljning ändrade myndigheten sin bedömning av utvecklingen från neutral till negativ, på grund av den fortsatta ökningen av antalet hudcancerfall och situationen för området Radioaktiva ämnen. Det är en bedömning som kvarstår i årets uppföljning. Två av de fyra områden som miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är uppdelat i bedöms kunna nås till 2030.
Bakgrunden till bedömningen för området Radioaktiva ämnen är att Sverige idag inte har en långsiktigt hållbar planering för hur det icke kärntekniska radioaktiva avfall som genereras inom bland annat sjukvård och forskning ska omhändertas och slutförvaras. Befintliga och planerade slutförvar drivs av företag som samägs av ägarna till kärnkraftverken, och är i första hand avsedda för radioaktivt avfall från kärnkraftverken. De har därmed ingen skyldighet, och ofta inte heller förutsättningar, att ta emot avfall från icke-kärntekniska anläggningar.
– Effekten av att det fortfarande saknas en hållbar lösning för detta icke kärntekniska avfall är på längre sikt en ökad risk för att människor och miljön utsätts för oönskad strålning. Det är både en risk för de som inte kan bli av med sitt radioaktiva material och en risk för otillräcklig kontroll över icke kärntekniskt radioaktivt avfall i Sverige, säger Annika Bratt, utredare på enheten Nationell normering på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Pågår flera utredningar
Att det inte finns en hållbar lösning för den här typen av radioaktivt avfall har konstaterats i flera granskningar och rapporter, bland annat från FN:s atomenergiorgan IAEA. Sverige har rekommenderats att etablera en strategi för omhändertagande av icke kärntekniskt avfall.
– Det pågår flera utredningar som syftar till att hitta en lösning på det här problemet. Men eftersom ett system ännu inte finns på plats så gör vi den samlade bedömningen att målet inom det här området inte är på väg att uppnås, säger Annika Bratt.
Två av fyra mål kan uppnås
En säker strålmiljö är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål och det mål som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för. Målet är uppdelat i fyra områden och för två av dessa – Strålskyddsprinciper och Elektromagnetiska fält – bedöms delmålen kunna uppnås till år 2030.
För det fjärde området, UV-strålning, är delmålet att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning år 2030 ska vara lägre än år 2000. Sedan tidigare har myndigheten konstaterat att det målet är svårt att nå. Antalet fall av malignt melanom har under de senaste 20 åren fördubblats och övrig hudcancer har under samma tid tredubblats. Hudcancer uppstår ofta flera decennier efter exponeringen, och den negativa utvecklingen har kopplats till den ökade exponeringen för sol och solarier som började redan under 1960-talet. Strålsäkerhetsmyndigheten gör därför, precis som de senaste åren, bedömningen att delmålet inte kommer att nås till 2030.
Ytterligare information: Annika Bratt, utredare på enheten Nationell normering på Strålsäkerhetsmyndigheten, via myndighetens presstjänst, tfn 08-799 40 20.
Säker strålmiljö – ett av Sveriges 16 miljömål
Sverige har 16 miljökvalitetsmål. Varje mål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har fastställt fyra preciseringar för Säker strålmiljö:
- Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
- Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
- Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
- Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.