2025:04 Recent Research on electromagnetic fields and Health Risk, nineteenth report from SSM’s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2024

SSM perspektiv

Bakgrund

Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd om elektromagnetiska fält följer aktuell forskning om potentiella hälsorisker vid exponering för elektromagnetiska fält och ger myndigheten råd i bedömningen av möjliga hälsorisker. Rådet ger vägledning när myndigheten behöver yttra sig i policyfrågor eller när vetenskaplig prövning är nödvändig. Rådet ska årligen lämna en skriftlig rapport om det aktuella forsknings- och kunskapsläget.

Detta är en konsensusrapport, vilket innebär att alla medlemmar i vetenskapliga rådet står bakom hela rapporten. Detta bedöms stärka de slutsatser som dras i rapporten.

Rapportens främsta syfte är att täcka in föregående års forskning inom området elektromagnetiska fält (EMF) och hälsa, men också att sätta denna forskning i ett sammanhang med den befintliga kunskapen. Rapporten ger myndigheten en överblick och utgör ett viktigt underlag för riskbedömning.

Resultat

Denna rapport granskar studier om elektromagnetiska fält (EMF) och hälsorisker som publicerats från januari 2023 till och med december 2023. Rapporten är den nittonde i en serie årliga vetenskapliga översikter som fortlöpande diskuterar och bedömer relevanta nya studier och sätter dem i kontext av tillgänglig kunskap. Rapporten omfattar olika områden av EMF (statisk, lågfrekvent, intermediär och radiofrekvent strålning) samt olika typer av studier såsom biologiska, mänskliga och epidemiologiska studier. Resultatet är en successivt framväxande hälsoriskbedömning av exponering för EMF.

Inga nya fastställda orsakssamband mellan EMF-exponering och hälsorisk har identifierats.

De studier som presenteras i rapporten löser inte frågan om det konsekvent observerade sambandet mellan exponering för lågfrekventa magnetfält (ELF-MF) och barndomsleukemi i epidemiologiska studier är kausalt eller ej.

Ny forskning om hjärntumörer och mobiltelefonanvändning ligger i linje med tidigare studier som i huvudsak antyder frånvaro av risk. Sköldkörteln är potentiellt kraftigt exponerad vid mobilsamtal, men få studier har hittills genomförts kring sköldkörtelcancer.

När det gäller djurstudier är det svårt att dra generella slutsatser, annat än att effekter av RF-EMF-exponering under vissa omständigheter observeras i experimentella djurstudier. Observationer av ökad oxidativ stress, som tidigare rapporter från SSM har redovisat, fortsätter att rapporteras – ibland även vid nivåer under nuvarande referensvärden. Oxidativ stress är en naturlig biologisk process som ibland kan vara inblandad i sjukdomsutveckling, men under vilka omständigheter oxidativ stress orsakad av svag radiovågsexponering kan påverka människors hälsa återstår att undersöka.

Det är anmärkningsvärt att nya studier återigen visar att människors perceptionströsklar är lägre vid hybridexponering än vid enbart DC[1]eller AC-fältexponering.

Relevans

Resultaten från forskningsöversikten ger inget skäl att ändra några referensnivåer eller rekommendationer inom området. Däremot visar de biologiska effekter som observerats i vissa djurstudier vid svag exponering för radiovågor tydligt vikten av att upprätthålla miljöbalkens försiktighetsprincip.

SSM:s rekommendation om att använda handsfree vid mobiltelefonsamtal kvarstår, även om trender för förekomsten av gliom inte ger stöd för en ökad risk orsakad av exponering för mobiltelefonens radiovågor. De observerade biologiska effekterna och osäkerheter kring eventuella långtidseffekter motiverar fortsatt försiktighet.

Inga nya resultat som tydligt förändrar misstanken om ett orsakssamband mellan svaga lågfrekventa magnetfält och barndomsleukemi har framkommit i rapporten. Myndigheternas rekommendation om att generellt begränsa exponeringen för lågfrekventa magnetfält med anledning av den observerade ökade förekomsten av barndomsleukemi nära kraftledningar kvarstår oförändrad.

Behov av vidare forskning

Trots att inga hälsorisker kopplade till svaga elektromagnetiska fält har kunnat påvisas hittills, anser myndigheten att fortsatt forskning är viktig, särskilt vad gäller långtidseffekter eftersom i princip hela befolkningen är exponerad. En central fråga är att vidare undersöka sambandet mellan exponering för radiovågor och oxidativ stress som observerats i djurstudier, samt att fastställa om ett sådant samband även förekommer hos människor och i så fall i vilken utsträckning det kan påverka människors hälsa. En annan viktig fråga är att klargöra kopplingen mellan svaga lågfrekventa magnetfält och barndomsleukemi som observerats i epidemiologiska studier.

Trådlös informationsteknik utvecklas ständigt och nya frekvensområden kommer att tas i bruk. Även om det i dagsläget inte fnns någon etablerad verkningsmekanism för hälsopåverkan från svag radiovågsexponering, behövs mer forskning om de nya frekvensområden som används för 5G. Myndigheten uppmuntrar forskare att inleda epidemiologiska studier på detta område. Exempelvis finns idag mycket få studier inom 26 GHz-bandet.

Nya tekniker för induktiv trådlös energitransfer, baserade på magnetfält i intermediärfrekvensområdet, kommer sannolikt att införas för många olika tillämpningar inom en snar framtid. Till skillnad från trådlös kommunikationsteknik resulterar trådlös energitransfer i princip alltid i relativt starka lokala fält. Det gör det mycket viktigt att få ett robust underlag för riskbedömning av sådana fält. Idag saknas studier inom detta frekvensområde, vilket medför ett särskilt behov av forskning på området.

Trots den ökande användningen av tillämpningar inom det intermediära frekvensområdet i det elektromagnetiska spektrumet (300 Hz–10 MHz) är den vetenskapliga utvärderingen av potentiella hälsorisker i detta område fortfarande mycket begränsad. De få studier som rådet identifierat inom detta område har dock inte visat på några hälsoeffekter under gällande referensnivåer. Årsrapporten innehåller även ett avsnitt där studier som bedömts ha otillräcklig kvalitet listas. Liksom föregående år har många studier uteslutits på grund av bristande kvalitet (se bilaga). Ur ett vetenskapligt perspektiv är studier med låg kvalitet irrelevanta. De innebär även ett slöseri med pengar, mänskliga resurser och, i många fall, försöksdjur.

  • Författare: Anke Huss, Universiteit Utrecht, Nederländerna Aslak Harbo Poulsen, Danish Cancer Society Research Center, Danmark Cornelia Sauter, Charité – Universitätsmedizin, Tyskland Florence Poutiller de Gannes, Centre National de la Recherche Scientifque, Frankrike Frank de Vocht, University of Bristol, Storbritannien Janine-Alison Schmidt, Bundesamt f r Strahlenschutz, Tyskland Maria Scarf, Institute for electromagnetic Sensing of Environment, Italien Rosanna Pinto, Bioelectromagnetic Laboratory of the Technical Unit of Radiation Biology and Human Health of ENEA, Italien
  • Utgivare: SSM
  • Utgivningsdatum: 2025-04-08
  • Antal sidor: 128